Jag har åkt ungefär 30mil på Transalpen nu och börjar lära känna den ganska väl. Trots att det inte på något sätt är min drömmaskin är jag riktigt nöjd med vad den levererar. Ikväll blev det en kortare tur nedåt Kvarsebo, primärt för att reka en väg till flugfiskeviken i Nävsjön.
Det är sånt här jag gillar mest med att åka MC, att svänga in på den där grusvägen som man inte riktigt vet hur den slutar, att utforska det där lilla strecket på kartan. Det är precis här en MC som Honda Transalp kommer till sin fulla rätt – Slingriga landsvägar, grusvägar och till och med enklare skogssvängar. Jag har tidigare haft en BMW i samma kategori (650GS) och även då jag kanske inte saknar just den så har jag verkligen saknat den typen av MC-åkning som offroad-kategorin erbjuder. Jag har puttrat runt på en Harley Davidson Sportster i ett par år nu, vilket absolut har sin charm, men med den tog turen helt sonika slut där grusvägar eller sämre vägar började, väldigt begränsande. Att åka ner i ett potthål med HDn gjorde ont i flera mil.
Hur gick rekognoseringen? Alldeles utmärkt.
Blog53 18/53